Under köksrenoveringen av Nya Ålands kök var det några som reagerade på en av hantverkarnas intressanta klädsel. Han bar en arbetskjol. Vi blev nyfikna på detta praktiska men okonventionella klädesplagg och fick tag på en återförsäljare som glatt lovade att demonstrera kjolen.

Kilt– inte kjol

Per-Olof Mattsson möter oss i sin affär Knegar’n. Han har en svart hantverkskjol på sig.

– Det är en hantverkskilt, inte en kjol, rättar han mig genast.

Det här är andra sommaren som han och hans fru Susanne Mattsson tar in hantverkskiltar av märket Blåkläder.

– Vi har sålt ett tjugotal kanske. Jag skulle gissa att vi sålt omkring tio stycken i sommar. Det var designstuderande i Sverige som förde fram hantverkskilten, säger Per-Olof Mattsson.

Tuff man bär kilt

På Blåkläders hemsida kan man mycket riktigt läsa att det var Marcus Jahnke, student vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och med bakgrund inom byggindustrin som tagit fram hantverkskilten.

Blåkläder anlitade under 2004 ett antal designstuderande för att hjälpa till med att utveckla framtidens yrkeskläder. Man önskade på så vis få nytänkande idéer inom traditionella produktområden.

I Sverige har kilten gjort succé men Mattsson menar att det kan dröja ett tag innan de åländska männen vänjer sig vid tanken.

– Man ska vara en tuff man för att bära kilt. På Åland tänker många att vad ska grannen tänka medan de i Sverige är, som vanligt, lite före oss.

• Känns den inte alls omanlig?

– Nej, inte alls. Kilten härstammar ju från skottarna och det är inget kvinnligt med en skotte som väger 110 kilogram och bär en rutig kilt och har lite rött hår på benen, skojar Mattsson.

• Vad är det bästa med kilten?

– Den är jättepraktisk och skön. Det bästa är att hur du än står är det inget som stör eller stramar åt på benen. Dessutom har den alla fickor som behövs. Den passar sig för alla hantverkare, målare och snickare.

Mattsson kan bara hitta på en nackdel med kilten.

– Den har inga knäskydd.

Kan se under

Vissa som Nyan har talat med har påstått att några modeller av hantverkskilten är så vida att nyfikna damer kan få en skymt under kilten om hantverkaren till exempel klättrar på en stege.

– Det gör väl inget, det får de gärna göra, skrattar Mattsson vars kjol i själva verket är ganska vid.

• Är du naken under?

– Nej, det är jag inte. Men egentligen ska man vara det. Liksom man ska vara naken under skotska kiltar. Men om man är på jobbet får man väl tänka lite på vad man har under.

Vid Knegar’n säljer de bara en modell av Blåkläder men Mattsson önskar att kiltarna ska utvecklas och tillverkas i fler modeller och mönster.

– Kilten är som vilket som helst annat klädesplagg. Det finns alltid något man kan utveckla, säger han.

Misstänksam

Utanför Knegar’n står kunden Arni Skúlason Nordberg. Han är hemma från Island och jobbar som elektriker på Åland. Han ställer sig något skeptiskt till kilten.

– Det är en rolig grej men jag tror inte jag skulle köpa en sån. Jag skulle kunna ha den hemma men inte på jobbet.

• Varför inte?

– Det är väl en vanesak. Jag är säkert så fast i mina vanor. Dessutom har kilten inga knäskydd. Men på fritiden kunde den kanske vara praktisk.

nadine.aschan@nyan.ax

foto@nyan.ax