Årligen åker långt över 100 personer fast för rattfylla på Åland. För den som åker fast och blir dömd för grovt rattfylleri ryker körkortet och det får man inte tillbaka förrän efter att man, förutom den tid domstolen dömt körförbud för, uppfyller vissa krav. Samma sak gäller om man döms för vanligt rattfylleri mer än en gång. – Först måste man gå en kurs i tre delar i alkoholkunskap och körbeteende. Det är obligatorisk närvaro på samtliga delar, säger trafiksäkerhetskonsulent Satu Silvennoinen. Efter det forslas man vidare till A-kliniken, där man förutom kontakten också lämnar regelbundna blodprover. – Man måste visa upp tre godkända prover och proverna tas med minst en månads mellanrum. Först efter det kan man få tillbaka körkortet. Om det allmänna intrycket är att personen inte förbättrat sitt alkoholbeteende väsentligt, beviljas man endast tidsbundet körkort, säger Kalle Fagerlund, som jobbat vid A-kliniken i över tjugo år. Proverna är så kallade alkoholmarkörer och de är mycket känsliga. – Vi tar tre leverprover, plus vid behov ett alkoholspecifikt blodprov som ger närmare 100 procents säkerhet. Få återbesökare Experimentet med kurser för dömda rattfyllerister har ungefär sju år på nacken och erfarenheterna är goda. – Visst händer det att det dyker upp någon som gått kursen innan, men för de flesta fungerar det nog som en väckarklocka, säger Satu Silvennoinen, som är ansvarig koordinator för kurserna. Man ordnar 6–8 kurser per år och Kalle Fagerlund gissar att ungefär två av sex deltagare är kvinnor, resten män. De allra flesta är i fyrtioårsåldern, men både yngre och äldre förekommer också. – Men man behöver faktiskt inte åka fast för rattfylla för att bli av med körkortet och hänvisas till kurs. Alkoholism är en sjukdom som läkare är förpliktade att anmäla och också andra kan göra det vid behov. Aktiva alkoholister har inte rätt att framföra fordon. Användandet av alkolås har diskuterats flitigt de senaste åren. – Min personliga åsikt är att alla som döms för grovt rattfylleri borde få obligatoriskt alkolås på bilen, säger Satu Silvennoinen. I övriga Finland finns möjligheten, men än så länge inte på Åland. – Men saken diskuteras redan inom arbetsgruppen för trafiksäkerhet och förhoppningsvis blir det verklighet också här så småningom. Kurs för unga I ett försök att kväva attityden till att köra berusad i sin linda, ordnar man nu för första gången en föreläsningsserie kring temat Nykter vid ratten. – Vi ville nå ut till ungdomarna och informera om rattfylleriets konsekvenser och beslutade tillsammans med Stina Colérus vid utbildningsavdelningen att göra kursen till en obligatorisk del av undervisningen för de elever som just ”fyller körkort”, det vill säga andra årets studerande vid gymnasiet, säger Satu Silvennoinen, som är initiativtagare till föreläsningsserien. Livslång baksmälla Under kursen får eleverna lära sig hur alkoholen påverkar hjärnan, omdömet och koncentrationsförmågan. Man får även träffa mamman till en 13-årig pojke från Sverige som dog efter att ha blivit påkörd av en rattfyllerist och troligen kommer också en före detta rattfyllerist att delta. – Vi vill lära eleverna att man helt enkelt inte kör bil alkohol- eller drogpåverkad, att det är farligt att sätta sig i en bil med en påverkad chaufför och dessutom lära dem våga hindra sina kompisar köra onyktra. Annars är risken för livslång baksmälla stor, det tror jag alla som varit med om en sådan situation men valt fel kan skriva under. (la)
|