Tyck till om eNyan
<< Tillbaka till sida 12 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan
Tre nätter med björnen som granne
– Sista natten höll vargarna konsert under fullmånen och vi hörde hur björnarna slet i de döda djuren och grymtade lite åt varandra. Det säger Emelie Christenbrunn, som tillsammans med sina klasskamrater tillbringat tre nätter i skogen nära ryska gränsen för att få fotografera vilda djur.

Ålands folkhögskolas linje för naturfotografering reste förra veckan till Kuhmo i Östra Finland för att tillbringa tre nätter i Lassi Rautiainens gömslen. Gömslena är små, enkla kojor i skogen. Runt gömslena läggs det regelbundet ut kadaver som ska locka till sig skogens rovdjur, som björn, var och järv till besökarnas glädje.

– Det var jätteroligt och spännande. När vi kom fram till skogen på kvällen var jag först livrädd. Det var kolsvart runtomkring oss och Lassi berättade att han just sett en björn äta från den döda gris som låg på hans bilflak, han var bara 50 meter från den, säger Emelie Christenbrunn.

Spökvargar på natten

Trots den regelbundna matningen är det inte säkert att det dyker upp björn eller varg. Det är dock på natten de kommer, om de kommer. Så folkiseleverna tog plats i gömslena vid 17-tiden på kvällen och stannande till klockan tio på morgonen. Genom små gluggar i väggarna försökte de sedan fotografera djuren.

Gruppen hade tur och fick se både björnar, som mest en mamma med fyra ungar samtidigt, vargar och järv. Men det var inte lätt att fånga de flinka djuren på bild. Det blev mest ”brusbjörnar” och ”spökvargar” berättar de.

– Som mest i höst hade de sett tolv björnar samtidigt på platsen, säger Emelie Christenbrunn.

Tystnad gäller

Några särskilda regler för att göra vistelsen säker fanns det inte vid gömslena, och inte anser gänget att det behövdes heller, fast de ibland bara var 40 meter mellan dem. Djuren var räddare för människorna än tvärtom.

Det gällde att sitta så tyst och stilla det bara gick. Vargarna var extra känsliga och svåra att fånga på bild då de ständigt rörde sig.

– Gömslena var primitiva så vi fick välja om vi skulle kissa i en hink eller gå ut. Vi gick ut och bara man gick tyst så brydde sig inte björnarna, säger Sanni Jama.

Resan till Kuhmo är bara en av många foto-resor som klassen kommer att göra som ett led i sin utbildning. Eleverna bekostar själva sina resor.

ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax


Förstora bilden >
Kalasande björnar. Regelbundet läggs kadaver ut i skogen i Kuhmo för att locka rovdjur som varv, björn och järv till platsen. Men djuren är skygga och det är inte självklart att de visar sig. Gruppen från Ålands folkhögskolan hade dock tur och fick se flera björnar under sina vaknätter. Foto: EMELIE CHRISTENBRUNN
ANNA BJÖRKROOS


Förstora bilden >
Inifrån gömslet. Det här gömslet var det lyxigaste av alla och hade ett litet ”kök”. Golvet var täckt av madrasser. Genom små, tygtäckta lyckor i väggarna fotograferar Simon Österlund och Rasmus Olin. Foto: SANNI JAMA
ANNA BJÖRKROOS


Förstora bilden >
I björnhem. Andy Horner och hans dotter Hedvig deltog också i folkhögskolans fotoresa. Här sitter Hedvig i ettövergivet björnide. Foto: SANNI JAMA
ANNA BJÖRKROOS


Förstora bilden >
Svårfångade. De skygga och snabba vargarna visade sig endast i skydd av mörkret och var svåra att fånga på bild.
Foto: EMELIE CHRISTENBRUNN
ANNA BJÖRKROOS


Förstora bilden >
Sumpmark. Gömslena låg precis invid ett träsk och på natten hörde besökarna när djuren plumsade runt i vattnet. Foto: SANNI JAMA
ANNA BJÖRKROOS

<< Tillbaka till sida 12 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan