Den helige dåren kommer gående längs med vägen. Han har varit i stan och köpt en bit kött som han skall tillreda enligt konstens alla regler. Eller snarare enligt det recept han håller i vänster hand.

Plötsligt dyker en vråk ner och sliter åt sig hela köttbiten, flaxar tungt vinglande, försöker hålla taget i köttbiten och lyckas till slut att lyfta.

Idiot! Skriker den heliga dåren.

Köttet har du kanske.

Men jag har receptet!

Vilken triumf den helige dåren har i rösten när han ropar efter vråken.

Jag tycker att jag känner igen människotypen. Den som blir mest upprörd och ilsken för att dölja bristen, för att sopa igen spåren av förlusten.

Fråga inte när du träffar mannen hur det blev med köttet. Han exploderar över att du inte begriper att receptet är allt!

Tänk på konflikterna när det gäller kvinnopräster, homosexualitet och söndagsöppet. Är det recepten som gäller? Har substansen blivit vråkens byte? Då har vi en kyrka utan tro. Inkommande söndag handlar om tro eller otro.