Kaj Törnroos blev riktigt glad när han tidigt i höstas såg att Kulturfonden delar ut smartboard till högstadieskolorna.

– Precis vad vi behöver. Den nya tekniken möjliggör distansundervisning och mycket annat nytt, säger han.

Djupt orättvist

Besvikelsen blev desto större när han senare fick veta att de minsta skolorna missar satsningen. Utrustningen är inte billig.

– Vi bara måste ha den här utrustningen på vår skola. Nu blir det i stället vår lilla kommun som ska betala. Det är djupt orättvist att just de minsta kommunerna ska stå för fiolerna själva, medan de större skolorna får detta serverat gratis för sig.

Var går gränsen?

Vid sidan av Kumlinge missar högstadierna i Brändö, Kökar och Föglö smartboarden.

Annars ska alla andra skolor få, en del till och med två.

– Om ”alla” betyder att skärgårdsskolorna står utanför vill jag åtminstone få veta exakt var gränsen går, säger Kaj Törnroos.

För dyrt

Smartboardprojektet är Kulturfondens och Konstsamfundets gemensamma satsning på den virtuella undervisningen i de finlandssvenska skolorna. Satsningen inleddes i början av hösten. Kostnaden är beräknad till 700.000 euro.

Tove Ekman är projektombudsman vid Kulturfonden, som nu har delat ut 150 smartboardpaket till högstadier.

– Vi har inte definierat en klar gräns nedåt, säger hon, det kanske var ett misstag från början. Men vi tycker att kostnaden per elev blir för stor i de små skolorna. En del andra specialhögstadier har inte heller fått något smartboardpaket.

En eller två

På fondens hemsida heter det som följer::

”Alla högstadier kan få bidrag för två smartboardpaket, medan gymnasier och vissa specialskolor får bidrag för en smartboard.”

– Det är inte korrekt längre, vi glömde bort att beakta de riktigt små skolorna. Vi ska skriva om den texten.

Det är inte helt omöjligt, säger Tove Ekman också, att styrelsen för Kulturfonden på nytt tar upp frågan om de små skolornas smartboardpaket.

kiki@nyan.ax