I går berättade Nya Åland att Ålands producentförbund, ÅPF, i en promemoria hävdar att landskapsregeringen har brutit mot lagen när det handlar om nyregistreringen av fasta fornlämningar på Åland. Kritiken går ut på att markägarna inte har blivit hörda innan fornlämningen omregistrerats – något som lagen enligt dem uttryckligen kräver.

Landskapsregeringen håller som bäst på och skickar ut personliga brev till alla markägare som sedan tidigare finns i registret. Eckerö, Geta, Finström och Hammarland är redan avklarade.

”Stod inte rätt till”

Men vid ett informationsmöte som ÅPF nyligen arrangerade togs fornlämningsregistreringen upp till diskussion, och det fanns medlemmar som ville att styrelsen skulle reagera på landskapsregeringens förfarande.

– Ju mer vi började titta, desto mer insåg vi att allt inte stod rätt till. Lagen säger att markägarna ska höras innan registreringen görs, men nu har landskapsregeringen gjort tvärtom – först registrerat och sedan meddelat markägarna, säger Birgitta Eriksson, vd för Åpf och själv ägare till fasta fornlämningar på sin mark.

En arbetsgrupp bestående av Gunnar Jansson, liberal vicetalman i lagtinget, fastighetsmäklaren Sven-Olof Karlsson, Birgitta Eriksson, ÅPF:s styrelseordförande Anders Englund samt Jan Salmén, de två sistnämnda lagtingsledamöter för centern, tillsattes inom ÅPF för att bereda ett förslag till styrelsen. Resultatet blev att ÅPF nyligen skickade ut sin promemoria till de 500 medlemmarna.

För stora områden?

I brevet uppmanas markägarna att noga studera kartorna med fornminnen och inom 30 dagar meddela till landskapsregeringen om man är missnöjd med hur områdena har ritats in. Markägarna ombeds observera att skyddsområden ”absolut inte” får vara med på kartan – ”överstora områden behöver sålunda inte tolereras!” Gränser för skyddsområdet ska bestämmas i en särskild process, heter det.

– Vi anser att onödigt stora markområden är inritade, säger Birgitta Eriksson och ger sin egen fornlämning som exempel – i stället för att rita in gravkullarna skilt för sig har hela hennes bete ritats in som fast fornlämning..

I brevet sägs att landskapsregeringens förfarande ”uppenbart strider mot bestämmelserna i lagen” då markägaren inte underrättats före registreringen. ”Detta bör du påpeka i din anmärkning till landskapsregeringen”, lyder uppmaningen.

Markägarna påminns också om att en inritad fornlämning som orsakar oskäligt stor olägenhet, det vill säga problem, så ska man inom två år anhålla om att få flytta eller täcka över den. Om detta inte beviljas har markägaren rätt att kräva full ersättning om problemet inte är ringa.

Meningen är att ÅPF tillsammans med Ålands skogsägarförbund ska skriva ett brev direkt till landskapsregeringen i ärendet, men det är inte gjort ännu.

”Vi har gjort rätt”

Vid gårdagens pressinformation tog landskapsregeringen – lantrådet Viveka Eriksson (lib), kulturminister Britt Lundberg (c) och finansminister Mats Perämaa (lib), förstärkta med kanslichef Arne Selander – upp ärendet.

Landskapsregeringens tolkning är att man har gjort rätt som först registrerat och sedan gett markägarna möjlighet att reagera inom 30 dagar.

– Vår bedömning är att det räcker att göra så. Det står i övergångsbestämmelserna att de fasta fornlämningar som redan finns ska antecknas på nytt. I bestämmelserna står det inget om att hela förfarandet ska göras om. Det viktiga är att ingen lider rättsförlust, och det ser vi till genom att ge markägarna tid att reagera, säger Britt Lundberg.

”Väldigt underligt”

Arne Selander påpekar att den nya lagstiftningen inte upphäver det gamla registret.

– Det gäller alltjämt. Dt skulle också vara väldigt underligt att höra markägarna på nytt innan fornlämningarna finns i registret. Först när det är gjort finns det ett beslut att reagera på och lämna in rättelseyrkande mot, så hörandet känns egentligen onödigt. Ett av de viktigaste motiven är att markägarna får en ny chans att begära ersättning.

annika.orre@nyan.ax