Rapporten kom nyligen om grundstötningen. Något nytt som inte skulle ha kommit fram redan vid sjöförklaringen som hölls några veckor efter olyckan presenteras inte.

Rapporten har skrivits av Björn Molin som också var med på sjöförklaringen i Ålands tingsrätt när fartygets kapten, överstyrman, andrestyrman och utkik hördes. Martti Heikkilä från finländska Centralen för undersökning av olyckor har deltagit som observatör i olycksutredningen.

Omfattande skador

Det nya skulle möjligen vara omfattningen av skadorna som skrovet fick vid grundstötningen. Enligt rapporten fick fartyget omfattande intryckningar i botten. Sprickor och hål uppstod också i ett antal tankar. Vid grundstötningen vattenfylldes sju tankar, tre av dem bränsletankar – gamla bunkertankar som inte användes och därför var tomma.

Minuterna före grundstötningen befann sig andrestyrman, som hade vakten, utkiken och överstyrman på bryggan. Andrestyrman kollade enligt egen uppgift arbetsschemat och hade ansiktet vänt i färdriktningen, men det finns inget belägg för att han någon gång under de 16 minuterna före grundstötningen lyfte blicken och tittade ut.

Utkiken satt i sin stol, men inte heller han slog larm om att kursen bar upp på land. Överstyrman hade inte vakten utan satt bortvänd och läste en tidning.

Gjorde annat

De orsaker och faktorer som utredaren räknar upp är att andrestyrman gjorde annat än sina arbetsuppgifter, att utkiken inte höll utkik i enlighet med vakthållningsföreskriftens intentioner, att bryggrutiner fanns men inte följdes, att fartyget var utsatt för avdrift och ”möjligen andrestyrmannens tidigare personliga problem tillsammans med att han kände oro och stress”. I rapporten påpekas att problemen inte rör missbruk utan var familjerelaterade.

Kaptenen får däremot beröm för sitt rådiga ingripande när han rusade till bryggan och slog back i maskinen. Hans agerande bidrog till att fartyget träffade grundet där det planade ut i norr och att fartyget efter det mer eller mindre kanade av grundet.

”Enligt vad som kunnat utläsas så hade fartyget med bibehållen ursprunglig kurs träffat grundet på sådant sätt att skadorna blivit mer omfattande än som var fallet”, skriver han.

Utkiken viktig

Bland de rekommendationer utredaren ger finns att vakthavande befäl alltid ska följa befälhavarens stående order och inte göra annat än sitt jobb. Han konstaterar att brister i utkik har medverkat till ett flertal av de grundstötningar som har inträffat och inskärper hur viktigt det är att utkiken ska vara väl instruerad och insatt i sina plikter och vara en ”aktiv utkik”.

Han visar också på vikten av att Sjöfartsinspektionen, klassningssällskap och rederier samverkar och provar nya system efter ombyggnader. I det här fallet gick det så att man glömde att ta bort en knapp till ett så kallat variabelt brandlarm – något som ledde till att högtalarsystemet inte fungerade efter grundstötningen.

Rederiets åtgärder

Rederiet har vidtagit en hel del åtgärder för att undvika en liknande olycka igen, konstaterar han. En genomgång av befälhavarens stående order har gjorts på samtliga fartyg, manualer har uppdaterats, befattningsbeskrivning har upprättats för utkik, kompetensuppföljning för matroser har uppdaterats och fel har korrigerats i programmet för omborddatasystemet.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax