Fred Forsell och Inga Heller har båda två ben att ta sig fram med. Till och med skutta med. De borde vara tacksamma för detta. Men nej då.

I lördagens Nyan skriver Fred om sina ”bendjävlar” – de ”prepubertala vassrören” – ”dessa förbannade sugrörsben”.

Alltså; för smala ben! Kan det över huvud taget var möjligt? Inga Heller måste skriva ett motkåseri. Här, du Fred, ser du en kvinna som i snart 50 år drömt om smala ben och så kommer du och klagar. Vi är många som skulle varit j-vligt glada över smala ben. Bara så att du vet. Oändligt tacksamma skulle vi vara över att ha smala ben. Vi drömmer om vita spinkiga spiror! Ack!

Ben ben ben. Det kan blir en mani. Man tänker på klänningar, kjolar och shorts. Hur man ska förbereda och preparera och operera för att våga visa dem? Att gobbin kan säga att man har tår som söta syltkakor - vem lyssnar på sånt? Eller rent av påstå att man har Ålands vackraste ögon – vem bryr sig? När benen är som runda bruna bollar. Fy!

Kan ett ben alls vara tillräckligt smalt? Det är frågan många kvinnor uppehåller sig vid sommar efter sommar. Och hur ska man äta och inte äta för att få smala spiror? Och hur ska man motionera?

Benen smalnar sist av allt. Det finns kvinnor som går ner 20, 30, 40 kilo och ändå har tjocka ben. Det gäller att ha tålamod och leva på en halv endiver månad efter månad. Då kanske, efter ett par år sådär, så drar de ihop sig något.

Kan ett ben sedan bli tillräckligt brunt? Hur många damer har mer eller mindre komplex för magnecylvita ben? Som de döljer i strumpor hela sommaren. Och inte lär de bli brunare för det. Ljusblå, kallar till och med en del sina apostlahästar. Är de nöjda och glada att de alls har ben? Nej då!

Hur många damer smörjer inte in benen i brun-utan-sol-kräm? Är de nöjda och glada sedan då? Hum. Kanske.

Och kan sedan ett ben bli tillräckligt hårlöst? Ludna ben är ett stort försommartema för kvinnor i alla åldrar. Det rakas, vaxar, nyps och plågas. Om man blir glad? Nej då.

Och så har vi åderbråcken därtill. En graviditet leder till blåkrulliga linjen från fot till bål. Eller bara åldern. Man kan köra med leksaksbilar på dem. Snygga? Det är det nog inte många som tycker. De kan opereras. Hu ja. Allt kan opereras. Till och med för smala ben.

Vem bestämmer att vi inte ska vara stolta över våra för smala eller för tjocka ben? Nu måste vi ta oss samman och sluta tjafsa.Vi lever bara en gång. Kroppen är som den är. Funkar den ska vi vara glada. Jättemalliga. Punkt. Låt oss med frimodigt sinne skutta ut i sommaren med allt vårt själväckel och visa upp våra allför smala eller alltför tjocka, alltför vita, eller ljusblå, alltför håriga, åderbråckiga, hängiga och dallriga kroppsdelar.