Vid gårdagens presskaffe presenterade landskapsregeringen resultatet av de förhandlingar som förts med riket om Ålands inflytande i EU-frågor. Klart är att inflytandefrågorna ska regleras i olika regelverk, varav självstyrelselagen är viktigast. Den står nu i fokus för diskussionen mellan riket och Åland. Riket har gått med på en revidering av lagen på två områden, berättar lantrådet Viveka Eriksson. Känt sedan tidigare är att talerätten ska skrivas in i självstyrelselagen. – Det vill vi särskilt se från landskapsregeringens sida. Man har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att komplettera paragraf 59 c så att landskapet ska kunna föra talan i egen sak. Två tjänstemän – förvaltningschef Arne Selander och enhetschef Sören Silverström – företräder landskapet och arbetet ska förankras i självstyrelsepolitiska nämnden. Inom oktober ska det finnas ett utkast till en proposition. Hur paragrafen konkret ska formuleras är svårt att säga, menar vicelantrådet Britt Lundberg. – Men vår målsättning är att situationer som den med snuset inte ska kunna upprepas. Subsidiaritetskontroll Viveka Eriksson berättar lagen ska kompletteras även med ett moment om subsidiaritetskontrollen. Ytterligare diskussioner återstår innan det är klart hur den konkreta utformningen ska se ut. Däremot vet man redan att Åland inte kommer att få en av Finlands två röster. – Vi har i ett tidigare skede hakat upp oss på att det är två röster. De är tillkomna för system där man har två kammare. Vi har hävdat att vi är ett nationellt parlament och därför borde ha den ena rösten men det är inte uttryckligen för det som systemet tillkom, kommenterar Eriksson. Befintlig lag Det finns redan i dag stöd i lagen för inflytandet i ministerrådet. Men landskapsregering och regering anser att bestämmelserna bör formaliseras ytterligare. – Så att det inte avgörs av om man har goda kontakter eller av vilka persontyper det råkar vara, om det är någon som tycker om att samarbeta med Åland på rikssidan eller inte, förklarar Britt Lundberg. I ett principdokument – Ålandsdokumentet – samlas alla de inflytandefrågor som diskuteras. Här tas deklarationer och riktlinjer för regeringens samarbete med Åland i EU-frågorna upp. Arbetet fortsätter Parlamentsplatsen har varit ett krav ända sedan Åland gick med i EU. Viveka Eriksson säger att landskapet också fortsättningsvis kommer att hävda rätten till en egen plats, även om det står klart att den inte blir verklighet i det här skedet. – Det handlar om legitimitet och är en demokratifråga. Från oppositionen i lagtinget har den senaste veckan kommit kommentarer om att landskapsregeringen visat en flat attityd gentemot regeringen. – Jämför med hur det såg ut i februari. Det fanns inte något annat än ett praxisdokument om talerätten. Man kan ju kanske titta på var vi började och var vi står i dag. Så vi har minsann jobbat på, det kan vi nog garantera, framhåller Viveka Eriksson. Men ännu vill landskapsregeringen inte uttala sig om man anser att resultatet räcker för ett åländskt ja. Man vill vänta och se hur villkoren utformas i självstyrelselagen. – Ingenting är färdigt förrän allt är färdigt, säger Viveka Eriksson. I dag hör lagtinget Ålandsminister Astrid Thors i frågan. ANNIKA KULLMAN annika.kullman@nyan.ax
|