Nu har åter landskapsregeringen avvisat skärgårdsbornas krav på sänkt hastighet i känsliga skärgårdsfarleder, vilket uppmärksammats i insändare. Tyvärr visar det på att regeringen saknar miljöintresse och också saknar kunskaper för att göra en korrekt bedömning av miljöfrågorna. Det är bara kortsiktiga ekonomiska synpunkter som får styra, mycket beklagligt.

Bottnar och stränder påverkas då ett fartyg passerar i närheten. Svallvågorna är det mest synliga i sammanhanget och ställer till med stora problem där folk vill kunna förtöja båtar. Rent miljömässigt är det dock det ”sug” som uppstår i samband med en fartygspassage, som vållar de svåraste skadorna. När ett fartyg går fram genom vattnet måste en vattenmassa lika stor som fartygets undervattenskropp pressas undan i samma takt, som fartyget rör sig framåt.

18 knop är detsamma som 9,26 m/s. För Viking Lines och Tallink/Siljas färjor handlar det om i storleksordningen 16000 till 25000 kubikmeter vatten, som skall flyttas. Detta skapar stora tryckförändringar i vattnet och därmed nivåskillnader i proportion till trycket. Detta fortplantas också till baksidan av holmar och djupt in i vikar och resulterar i kraftiga vattenströmmar, som eroderar stränder och bottnar. Påverkan sker flera sjömil från farlederna.

Effekten av sug och svall står i direkt proportion till den maskineffekt, som driver fram fartyget. Eftersom effektbehovet för framdrivning av fartyg i stort sett är proportionellt mot farten upphöjt till tre, så kan man enkelt göra ett överslag av fartens betydelse för miljöpåverkan på stränderna.

Om vi sätter inverkan från ett visst fartyg vid 18 knops fart till 1 så får vi att inverkan vid 15 knop är 0,58 och vid 12 knop 0,30. Redan vid en fartminskning till 15 knop så är miljöpåverkan knappt 60 procent jämfört med 18 knops fart.

Hur mycket tid skulle fartygen förlora på en fartbegränsning norr om Föglö? Den sammanlagda sträcka som skulle hastighetsbegränsas är 6 sjömil, inte 10 som Regeringen påstår i sin skrivelse. Med 18 knop tar det exakt 20 minuter att köra sträckan. Med 15 knop tar det 24 minuter och med 12 knop 30 minuter. Eftersom giren vid Hässlö automatiskt medför en fartsänkning och i lite mindre grad även vid Enskär, så behöver man inte räkna med några ytterligare tidsförluster i samband med hastighetssänkning och hastighetsökning.

Tidsförlusten blir alltså 4 minuter med 15 knop och 10 minuter vid 12 knop. Regeringen har alltså räknat fel på tidsförlusten. Samtidigt sparar fartygen bränsle genom hastighetssänkningen. Ett räkneexempel: Antag att Viking Lines färjor förbrukar 3,3 ton bränsle per timme vid 18 knop i skärgården. Med en fartreduktion till 15 knop minskar förbrukningen till 1,9 ton och vid 12 knop är den cirka 1 ton/timme. På den aktuella sträckan blir förbrukningen 1,1 ton vid 18 knop, 0,76 ton vid 15 knop och 0,5 ton v id 12 knop. Både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt.

Att rederiernas turlistor är pressade känner vi till. Men också här har regeringen inte hållit sig till sanningen. Enligt Viking Lines tidtabell är hamnuppehållet 70 minuter i Åbo och 75 minuter i Stockholm, inte 60 minuter som regeringen påstår.

Regeringens slutkläm i skrivelsen där man påstår att det inte skulle vara affärsmässigt intressant längre för rederierna att upprätthålla trafiken är lindrigt sagt hårresande. Skulle all trafik läggas ner? Eller skulle rederierna köra Åland förbi - och förlora taxfree försäljningen? Knappast.

Men regeringen säger också: ”Landskapsregeringen konstaterar att ett eventuellt framtida system med miljödifferentierade farledsavgifter också bör ta hänsyn till dessa miljöolägenheter.” På vilket sätt skall hänsyn tas? Kommer inte detta att medföra sänkt hastighet på vissa avsnitt? Eller rör det sig bara om att betala och köra?

Det är helt uppenbart att dagens färjor med god marginal har överskridit den storleksgräns där man får en negativ miljöpåverkan.

Om inte myndigheter och politiker vill ta något ansvar för miljön, är det då för mycket begärt att miljöcertifierade rederier frivilligt gör en insats och saktar ner där det är motiverat?

Jan Grönstrand