– Personalen har mått fruktansvärt dåligt i dag.

Det säger diakonen Eva Lindblom, en av de anställda som berörs av sparplanen som Finström-Geta församlings fullmäktige nu godkänt.

Hon, ungdomsarbetsledaren Sonja Winé och församlingsmästaren Susanne Johansson ger flera exempel på hur de har blivit överkörda av beslutsfattarna. De blev inte tillfrågade när ärendet förbereddes, och de har haft svårt att få förhandsinformation om hur sparplanen ser ut.

– Vi brukar säga att vi börjar dagen med att läsa tidningarna, så ser vi om vi har fått sparken.

Därför krävde de att bli kallade till fullmäktigemötet i torsdags. Där fick de också rätt att tala - till att börja med.

– Men sedan sade (ordföranden) Lasse Rögård att han inte tänkte låta oss få ordet mera. ”Jag vet redan vid det här laget vad ni tycker”, sade han.

Många frågor

Personalen hade och har fortfarande många frågor som de vill ha svar på. Här är några av dem:

 Hur förklarar ni höjd skatt och minskad verksamhet för församlingsborna?

När skatten höjs ökar risken för medlemsflykt, och när någon lämnat kyrkan räcker det inte med sänkt skatt för att han eller hon skall återvända.

 Vad är det centrala i kyrkans verksamhet?

– Vill man ha en levande församling med mycket verksamhet, eller en samling tomma byggnader? Om man drar in ungdomsledartjänsten försvinner halva verksamheten.

 Vilken vision har ni för framtiden?

Det borde inte bara handla om pengar. Den åsikten kommer personalen flera gånger tillbaka till när de talar om att församlingens uppgift fortfarande är att få ut det kristna budskapet.

– Församlingen är inget företag.. Det är en ideologisk organisation. När pengar och Mammon tar över går jorden under, sägs det. Tar man bort personalen som jobbar med människor är det här ingen kyrka längre, säger Eva Lindblom.

Lärt känna unga

Att dra in ungdomsledartjänsten vore att rycka undan mattan för en verksamhet som börjar ge resultat. Att ungdomar hälsar på församlingens personal när de möts i Godby, och vet vad de heter, är ingen självklarhet. Men så har det gått här.

– När de kommer till skriftskolan är vi redan bekanta med dem.

Om församlingen släpper det arbetet nu kan det ta många år att bygga upp det igen när ekonomin är bättre.

Samma sak är det med körverksamheten som försvann när den ordinarie kantorn slutade. Klapp och klang-verksamheten och föräldra- och barngruppen finns kvar, men nu är det diakonen och ungdomsledaren som leder dem.

Egen sparplan

När personalen granskat siffrorna har man kommit fram till att besparingskraven skulle kunna uppfyllas med naturlig avgång i församlingen.

Och de har själva gjort ett förslag till sparplan som går ut på att ingen tjänst försvinner. Det innehåller en lång rad förslag, bland annat:

 Håll gudstjänsterna i Geta i församlingshemmet under vinterhalvåret, med undantag för jul, påsk och förrättningar.

 Utöka frivilligarbetet.

 Bli bättre på att hyra ut församlingens lokaler.

 Sätt fart på skogsavverkningen, eller sälj skog och mark.

Flera av åtgärderna finns också i spargruppens förslag. Men efter att de anställdas förslag överlämnats till kyrkorådet ”försvann det någonstans”.

Ingen frågade

Att få sitta vid beslutsfattarnas bord men inte bli hörda - det retar personalen, som känner att den inte fått den respekt den förtjänar.

– När vi satt där på mötet var det ingen som frågade oss något. Ingen!

De vet att de inte är ensamma om åsikten att sparförslaget är dåligt underbyggt. Det finns varken siffror eller någon konsekvensbedömning att ta ställning till.

– Några har försökt hjälpa oss, men de fick inte de krafter de behövde på fullmäktigemötet. Det var i alla fall fint att se att de som brydde sig om oss var både yngre och äldre.

Och de känner att de har kyrkoherden Michael Urchs stöd.

patrik.dahlblom@nyan.ax