Han kommer alltså till samma slutsats som miljöminister Katrin Sjögren efter Mises höststämma i fredags. Kommunernas valda representanter i fullmäktige röstade inte emot det förslag som lades fram av Mariehamns delegater och som formulerades av stadsstyrelsen dagen före stämman.

Huvudkraven från stadens sida var att Mise-styrelsen ska presentera en budget i balans via avgifter redan från och med i år och att hushållens grundavgift ska innehålla i princip alla kostnader (se skild artikel).

Jan Lindgrén konstaterar att det blev tydligt att kommunerna inte vill vara med och betala.

– Det som också blev tydligt var att kommunerna inte vill tvinga fram fastighetsnära hämtning av åtminstone brännbart avfall. Det betyder att nuvarande system med återvinningsstationer kommer att bestå ännu en tid.

Vad säger hushållen?

Det betyder också att en del av de kostnadssänkningar Mise räknat med nästa år går om intet.

• Vad tror du hushållen säger när de får förslag om ytterligare höjda grundavgifter?

– Inte tror jag de blir så glada.

• Vad händer om det blir nej?

– Det är Mises fullmäktige som har sagt att det ska vara så här. Om man är missnöjd ska man prata med sin kommunrepresentant, eller egentligen med kommunstyrelsen därifrån representanterna får sina direktiv.

Fler kommuner går?

Teoretiskt sett, säger han, så kan kommunerna knappast välja att gå ur Mise på grund av höjda grundavgifter.

– Man kan ju inte först vara med och fatta ett beslut på stämman och sedan gå ur om man inte är nöjd med konsekvenserna av beslutet.

Trots det har han på känn att fler kommuner än Vårdö, Sund och eventuellt Geta överväger ett utträde.

– De kommuner som gått ur har tänkt lägga en del skattemedel på avfallshanteringen. Mitt intryck är att alla kommuner inte riktigt har insett det.

”Läs lagen noga!”

Därför kom han med följande uppmaning på stämman – en uppmaning som han hoppas kommunstyrelserna följer:

– Läs den åländska renhållningslagen noga och fundera på om ni kan uppfylla alla de krav som ställs i den. Lagen är sträng – strängare än rikslagen framför allt när det gäller återvinningen – och jag hoppas i så fall att tillsynsmyndigheten landskapsregeringen synar avfallshanteringen lika noga i de kommuner som lämnar Mise som den hittills synat Mise.

En omständighet är problemavfallet som enligt separat avtal tas om hand av Åpab i alla kommuner. Någon klausul om uppsägning finns inte i avtalet, och Åpabs kostnader utgör en betydande del av Mises grundavgift.

Jan Lindgrén påminner om avsikten med lagen.

– Lagen arbetar för allas bästa. Politikerna borde sätta sig in i Mise och vara ambassadörer för att vi ska få det här att fungera.

Håller med ministern

Han håller med miljöministern som är oroad över kommunernas ovilja att vara med och betala.

– Som kommunpolitiker kan jag tycka att ”någon annan” ska betala, men man måste ha besluten på någorlunda samma nivå. Nu skyller man allt på Mise, men det är kommunerna som har ställt till det.

Han menar att kommunerna bara ensidigt såg de summor som kunde skäras från budgeterna i och med Mises tillkomst.

– Alternativet var att det var ett medvetet drag, att kommunerna ville få över alla kostnader på hushållen. Men det är inte Mises styrelse som fattat sådana beslut, det är kommunerna.

Om Proans

På stämman tog han upp Proans, Mises nya dotterbolag för insamling av förpackningar som butiker och andra företag enligt lag måste betala för. Mise har fått kritik för att man gör jobbet, men enligt honom har företagen klart sagt ifrån att de inte tänker göra något för att uppfylla lagens krav.

– Jag förstår hushållens frustration över att tvingas betala för det som företagen egentligen ska stå för. Det tycker jag folk ska reagera över!

annika.orre@nyan.ax