På Misestämman i fredags fick företagen en hel del kritik för att de fortfarande inte uppfyller det krav som förpackningsförordningen ställer – att det är de som ska organisera insamlingen av höljet till de varor de säljer och bekosta återvinningen enligt omsättningsstorlek. I två års tid har hushållen nu tvingats stå för den kostnaden via Mises grundavgift.

Efter flera års stötande och blötande har man nu kommit så långt att Proans nu har bildats som ett dotterbolag till kommunförbundet Mise. Företagarna har kommit med önskemål om hur det hela ska organiseras, men det finns fortfarande stora invändningar.

Det framgick på gårdagens informationsmöte.

Förhandlingspart

PYR har inte kunnat betala ut de pengar som redan är betalda i och med att varor importerats till eller producerats i riket för vidaretransport till Åland, cirka 1 euro per invånare, eftersom det inte funnits någon part att förhandla med på Åland. Det finns det nu i och med Proans, och förhandlingskontakter ska nu tas för att få pengarna överförda till Åland.

Men problemet är inte löst i och med det. Den åländska lagstiftningen skiljer sig från den finländska där förpackningsansvaret är delat på flera parter. Åland följer den rikssvenska modellen där företagarna står för allt. Enligt rikslagen står förpackningsproducenterna för 69 procent av vad det kostar att samla in och återvinna förpackningsmaterialet medan kommunerna och fastighetsägarna står för 31 procent.

”Slipper sortera”

Därför efterlyser företagarna en lagändring.

– Då kunde vi ingå i den finländska organisationen, vi skulle slippa sortera avfallet utan skulle kunna forsla bort det för förbränning eller bränna det här hemma. Då skulle vi uppfylla EU-direktivet genom att energi utvinns ur avfallet, föreslog Mårten Fröjdö.

Då återstår frågan om en sådan utveckling är önskvärd eller ens politiskt möjlig – tanken med EU-direktivet och förpackningsansvaret är ju i grunden att mängden förpackningar och därmed sopor ska bringas ner. Det finns säkert delade åsikter om målet är att producera mera avfall för att göra det möjligt att bränna det i en anläggning på Åland.

Miljöminister Katrin Sjögren talade för hushållen:

– Hushållen är mycket irriterade över att de tvingas betala för förpackningsavfallet på sin renhållningsfaktura, först när de köper varan och sen när den tomma förpackningen ska tas om hand. Det jag tycker är det största bekymret är att ingen vill betala.

De företagare som var på plats var till stor del sådana som anmält intresse för att vara med i Proans – fast, som det framgick, med mycket långa tänder och med siktet inställt på förändring.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax