Karl-Johan Nyholm har en prövotid på sex månader på sitt nya jobb. Det är orsaken till att han ansökt om tjänstledighet från åklagarjobbet.

– Jag vill leva ett mera normalt liv och kunna gå hem från jobbet vid fyra-femtiden, som folk i allmänhet gör, säger han om orsaken till att han – igen – byter jobb.

Olika vikariat

Sedan han började som landskapsåklagare 1992 har han haft olika vikariat utanför ämbetshuset. Senast var han bevakningschef vid tullen i nästan ett år innan tjänsten drogs in.

Han hävdar att åklagarna – förutom han själv ledande landskapsåklagare Jens-Erik Budd – har för stor arbetsbörda.

– Det var bättre när vi periodvis var tre åklagare.

Rekordmånga mål

I fjol kom det in rekordmånga mål från polis, tull och sjöbevakning – sammanlagt 732 mål som skulle åtalsprövas. Så många som 805 ärenden skickades vidare till tingsrätten.

– Men det räcker ju inte med bara åtalsprövningarna, vi ska ju också driva målen i tingsrätten. Vissa veckor kan en åklagare ha fyra dagar med rättegången, och man måste ju också hinna förbereda sig.

Liten löneskillnad

Skillnaden i lön mellan en åklagare och en utmätningsman är inte så värst stor, konstaterar han.

– Som åklagare får vi inte heller räkna någon övertid, även om vi måste ta kvällar och helger till hjälp för att hinna med så många mål som riksåklagaren kräver. Också på fastlandet har jurister börjat söka tjänst som utmätningsmän även om man inte behöver ha juridisk utbildning för att sköta det jobbet, säger han.

Svagt intresse

Jens-Erik Budd har ännu inte tagit ställning till om kollegan ska beviljas tjänstledighet.

– Om tjänstledighet beviljas så måste jag nog begära att riksåklagarämbetet gör något.

Pengar finns för en tredje åklagare, men intresset för åklagarjobb på Åland är svagt.

– Jag har fått svaret av riksåklagaren att det inte finns svenskspråkiga åklagare. I och med omorganiseringen på fastlandet har åklagarna anställts där.

Ökade i höstas

Samtidigt har strömmen av ärenden som kommer till åklagarämbetet blivit allt stridare. I mars 2007 var antalet ärenden som skulle åtalsprövas så många som 374, en siffra som kunde bringas ner till 65 när halva 2008 hade gått.

– I höstas ökade antalet ärenden igen när fler mål än någonsin kom in. I vanliga fall har vi ett 50-tal nya ärenden varje månad, men från augusti till årsskiftet i fjol fick vi in i medeltal 78 per månad eller sammanlagt 390 mål, berättar han.

Större krav

Också kraven från riksåklagaren har ökat – utan att åklagarna har blivit fler. Tidigare var kravet 250 avklarade mål per åklagare och år, en siffra som i fjol höjdes till 350 mål per åklagare och år.

Jens-Erik Budd befarar att antalet oprövade mål snabbt kommer att hopa sig igen.

– Om målen som väntar är kring 120-130 så vet man fortfarande vad som finns i högen. men om målen igen blir långt över 300 så återstår det bara att bläddra igenom handlingarna för att åtminstone hinna med de mål som riskerar att preskriberas.

Rättssäkerheten i fara

• När hamnar människors rättssäkerhet i fara?

– Det har den redan gjort.

Också på tingsrätten är domarkåren decimerad. En tjänst är lediganslagen.

annika.orre@nyan.ax