Ett vackert skum lägger ett lock över det här kolabruna ölet. När jag stoppar ner näsan i glaset får jag omedelbart en blomma på näthinnan – hyacint.

Jag får nästan lite julkänslor fast en het höstsol utanför fönstret har lurat upp temperaturerna till sommarvärme. Jag behöver inte leta efter dofter – de kommer alldeles frivilligt marscherande rakt upp ur glaset.

Det är blommigt, sötkryddigt och doftar lite bananpuré. Smaken är lika intensiv som doften och påminner om ett hembryggt honungsöl. Någon beska finns inte att tala om, men en liten sötma klingar med i eftersmaken. Jag skulle dricka det här ölet med apelsinmarinerad örtkyckling och honungsrostade rotfrukter (se dagens recept).