I Borgåbladet skriver Jan Erik Andelin om den nya aktiebolagslagen.

”I dag träder en ny lag om aktiebolag i kraft. Den nya lagen följer den allmänna trend som har rått i samhället: det ska vara lätt att vara småföretagare. Den lilla ekonomin – så resonerar överväldigande många – håller framför allt tjänstesektorn rullande och landsbygden befolkad.

Den allmänna attityden till företagsamhet har blivit positivare och det att man är företagare blir undan för undan allt mera opolitiskt. Förr var det mera polariserat. Det var arbetsgivare och arbetstagare och en diesel-Mercedes var då det definitiva tecknet på en kapitalist, om än så liten.

Den nya aktiebolagslagen andas enkel och glad företagsamhet. Efter en parentes på sju år sjunker den insats man behöver för att starta ett aktiebolag tillbaka till 2 500 euro, vilket är samma nivå som gällde fram till år 1999. Bolagsordningen hos ett Ab Oy kan numera vara på ett par rader. Allt större bolag kan verka utan VD. Till och med revisorerna höll på att slopas från de allra enklaste bolagen, men finns ännu kvar i lagen..

Ribban för vad samhället anser att är ett aktiebolag är ett slags garanti. Den Rörmokare Ab du väljer bland okända firmor ska i princip vara ett hack tillförlitligare än Farsan & Son F:ma eller Öb (öppet bolag) som är den andra lättare företagsformen.

Men i takt med att ett aktiebolag allt oftare är bara ett löst papper utan gamla tiders högtidliga aktiebrev, ökar också konkursförseelserna. Ägarna i ett aktiebolag svarar sällan för nånting alls när det Ab de stod bakom går omkull. Bland ett stort antal hederliga småföretagare döljer sig också små och större fifflare – moraliskt, juridiskt eller bådadera – som en smart gerilla bland en civilbefolkningen med omkring 230 000 aktiebolag.”