|
Det är dags för en liten filosofisk begreppsanalys. Kanske inte det mest spännande sättet att inleda en text på, förutom för ett fåtal, men jag ber om överseende med den detaljen. Begreppet, ordet, för dagen är ”godtrogen”, ett mycket vackert ord. Plockar man sönder det får man delarna ”god” och ”trogen” och man kunde tänka sig att ordet, när det används om en person, innebär att personen ifråga är trogen det goda. Även om det inte är solklart vad det exakt skulle innebära att vara trogen det goda, kan jag tänka mig få omdömen som skulle vara finare att få eller att fälla. Man kan också försöka förstå begreppet ”godtrogen” genom att granska dess innebörd. Är en person godtrogen innebär det att han tror gott om de människor han möter, att han litar på dem och tror på vad de säger. Fortfarande framstår ”godtrogen” som ett mycket positivt begrepp. Men ord och begrepps betydelser är inte så enkla att ett sammansatt begrepps betydelse utgörs av dess separata delar. Lägger man samman två ord till ett tredje, blir det tredje begreppets betydelse inte summan av de två tidigares. Inte heller är begrepp så enkla att dess betydelse är lika med dess innebörd. Nej, för att förstå ett begrepps betydelse till fullo måste man se på hur det används. Ett begrepps betydelse är dess användning, som filosofen Ludwig Wittgenstein anmärkte. Och betraktar man begreppet ”godtrogen” med detta i åtanke, målas en betydligt mörkare bild upp av dess betydelse än tidigare. Det är nämligen inte för att berömma eller hylla andra människor som vi använder oss av begreppet ”godtrogen”. Lika lite som vi använder oss av ”godtrogen” för att smickra, rekommendera eller glädja en annan människa, slår vi oss själva för bröstet och kallar oss godtrogna. Tvärtemot vad man kunde tro efter att ha kastat en första hastig blick på begreppet, använder vi oss av ”godtrogen” för att klandra, för att avfärda och för att tala nedlåtande om oss själva och andra. Ungefär så här långt in i begreppsanalysen börjar det kännas lite otrevligt. Hur kan ett så vackert ord som ”godtrogen” stå för något som inte är positivt? Hur kan det finnas ett färdigt begrepp för att klandra personer som spontant tror gott om människor de möter, litar på dem och tror på vad de säger? Det faktum att begreppet ”godtrogen” har en starkt negativ klang, att det överhuvudtaget existerar med den betydelse det har, är avslöjande för den allmänna människosyn som råder. Finns det något man kan göra för att råda bot på situationen. Tja, man kan vägra låta ord och begrepp styra ens beteende. Man kan strunta i hånet och klandret, strunta i att man blir kallad godtrogen och fortsätta att lita på andra människor och tro det bästa om dem. Som musikgruppen Svenska Akademien sjunger om en synonym till ”godtrogen”, kan man skandera ”Låt mig va godtrogen”.
|