ag har seglat sen jag var liten unge, först med familjen och senare på egen hand. Jag hade en ”djärv pappa” som lät mig och mina tjejkompisar fara ut med familjens Rock 20. Det väckte alltid uppmärksamhet i hamnarna. De flesta undrade var kaptenen var när de bara såg tjejer ombord, berättar Jana Lemberg som till vardags är ekonomichef vid Ålands turistförbund.

Tävlar med en 606:a

Seglingslivet är brett och föränderligt. Tiden som familjeseglare då hela semestern tillbringades ombord med små barn är förbi, i dag är hon inte heller någon nöjesseglare i större utsträckning.

Däremot förvaltar hon en 606:a – en utpräglad tävlingssegelbåt – medan ägaren är i London och med den tävlar hon i ÅSS:s traditionella onsdagsseglingar.

– Det är bara så roligt, man blir alldeles lycklig inombords och efter ett avslutat race vill man helst ut ett varv till. Så vitt det bara är möjligt är jag med varje onsdag, säger Jana som är rorsman ombord.

Med som domare

Seglingsvärlden är liten. Om man själv är engagerad, om man till exempel är med som funktionär i tävlingar, får man snabbt ett kontaktnät av seglare i både Sverige och Finland.

Jana har gått kurser och avlagt prover för att först bli regional domare och sedan nationell domare vilket har lett till en del uppdrag även utanför Åland.

Den 3-4 maj var hon domare på en optimistrankingsegling i Eckerö, i augusti arrangerar ÅSS EM för 5.5:or och då får Jana möjligheten att vara med i en internationell jury.

Via sitt seglingsnätverk har Jana fått en del intressanta uppdrag. En sommar var hon kock ombord på en Svan 61:a med två svensk-amerikanska familjer ombord och den seglatsen gick från Stockholm över till Åland och tillbaka via Gotska sandön.

”Iskallt och bedrövligt”

Sommaren 2005 ingick hon i en svensk tjejbesättning som bland annat seglade en tävling med en Mumm 36:a från Oxelösund till Sandhamn.

– Vi transportseglade först båten från Sandhamn till Oxelösund och det var motvind hela vägen. Dessutom hade jag missat att man måste ha egen sovsäck så jag sov under en spinnaker när vi övernattade i Oxelösund.

Följande dag var det start – och vinden hade vänt till iskall nordlig. Det blev kryss hela vägen tillbaka och Jana sammanfattar tävlingen så här:

– Hög sjö, iskallt och helt bedrövligt.

Runt Gotland

Men sådana minnen hör till och avskräcker inte eftersom man vet att det även finns andra sidor av seglingen.

2006 seglade i stort sett samma besättning Gotland runt och då gick det riktigt bra. Besättningen kom på en 18:e plats totalt i sin klass där över hundra båtar deltog. Sträckan från Sandhamn och runt Gotland och tillbaka igen avverkades på drygt 59 timmar och 339 sjömil.

– Att vara med i till exempel Gotland runt är en blandning av tävling och äventyr. Det är också en skön känsla att smälta in i en besättning bestående av vilt främmande människor och att fungera tillsammans med dem. Det är smått och trångt ombord och man lever mycket nära varandra. Visst kan det också bli irriterat ibland och då är det viktigt att det reds ut med detsamma, säger Jana.

Med katamaraner

I sommar skall Jana vara tävlingschef för Archipelago Raid – en orienteringstävling för Formula 18-båtar (katamaraner) som går från Stockholm, via Åland till Nagu i Åbolands skärgård och tillbaka igen. På vägen skall deltagarna ”bonga” vissa holmar. För första gången deltar ett helåländskt team med Ronny Haals och Jonathan Barck.

Tävlingen startades av en fransyska, Christine Salén, och den första tävlingen gick 2001. Sedan dess har Archipelago Raid utvecklats och under de tre senaste åren har Jana varit med i arrangörsstaben och sett tävlingen från följebåtar.

– Deltagare från ett tiotal länder är med och de fascineras av vår otroliga skärgård – att vi har ett band av öar mellan länder och att det bor folk på många av dem. Vi är nog själva lite hemmablinda och inser inte vilken resurs vår skärgård är eller som någon i Archipelago Raid-gänget sa. Det här måste vara världens bäst gömda hemlighet, säger Jana Lemberg.

Tillsammans till Estland

Kappsegling och cirkusen kring den är en sak. Nöjesseglingen är en annan och sommaren 2004 deltog Jana i sin första eskader någonsin. Sex båtar från ÅSS seglade från Mariehamn via Kökar till Dagö och Hapsal i Estland. Seglingen till Estland gick nonstop över havet från Kökar medan man på hemvägen tog ”inre vägen” efter en seglats över Finska viken.

– Det är socialt och trevligt att delta i en eskader – man får minnen att dela med andra. Man har sin givna dagsrutt och alla seglar i sin takt, sedan träffas man i hamnarna på kvällen. Det är också en trygghet då man ger sig iväg längre bort att vara flera, säger Jana.

Jana har också testat nöjessegling i Kroatien – en härlig upplevelse som gärna får upprepas.

Båtliv enbart för nöjes skull blir det också i sommar – men då i motorbåt. Janas sambo Peter Mattsson är ingen seglare men motorbåten blev en bra kompromiss.

– Då kommer man ut på sjön och motorbåten har faktiskt sina fördelar, säger hon.

HELENA FORSGÅRD